Reflektioner

Många tankar far genom huvudet. Det kan vara allt från en naturupplevelse till en nyhet på teve som jag reagerar på. Genom att skriva ner mina funderingar får tankarna struktur och jag tvingas att skapa någon form av logik. Det är detta som kallas för skrivprocessen och som har visat sig inte bara förbättra den språkliga förmågan utan också vara till hjälp för att bearbeta händelser i livet.

 

Du är välkommen att kommentera mina reflektioner. Jag betraktar världen ur min synvinkel. I dialogen med andra utvecklas tänkandet genom att man ser tillvaron ur olika aspekter. Skriv gärna i gästboken!

Den senaste reflektionen finns på denna sida. De föregående finns länkade i listan nedan.

Jenny Nyströms tomte

 

Tomten

av Viktor Rydberg

 

Midvinternattens köld är hård,

stjärnorna gnistra och glimma.

Alla sova i enslig gård

djupt under midnattstimma.

Månen vandrar sin tysta ban,

snön lyser vit på fur och gran,

snön lyser vit på taken.

Endast tomten är vaken.

 

Står där så grå vid ladgårdsdörr,

grå mot den vita driva,

tittar, som många vintrar förr,

upp emot månens skiva,

tittar mot skogen, där gran och fur

drar kring gården sin dunkla mur,

grubblar, fast ej det lär båta,

över en underlig gåta.

 

För sin hand genom skägg och hår,

skakar huvud och hätta ---

»nej, den gåtan är alltför svår,

nej, jag gissar ej detta» ---

slår, som han plägar, inom kort

slika spörjande tankar bort,

går att ordna och pyssla,

går att sköta sin syssla.

 

Går till visthus och redskapshus,

känner på alla låsen ---

korna drömma vid månens ljus

sommardrömmar i båsen;

glömsk av sele och pisk och töm

Pålle i stallet har ock en dröm:

krubban han lutar över

fylls av doftande klöver; ---

 

Går till stängslet för lamm och får,

ser, hur de sova där inne;

går till hönsen, där tuppen står

stolt på sin högsta pinne;

Karo i hundbots halm mår gott,

vaknar och viftar svansen smått,

Karo sin tomte känner,

de äro gode vänner.

 

Tomten smyger sig sist att se

husbondfolket det kära,

länge och väl han märkt, att de

hålla hans flit i ära;

barnens kammar han sen på tå

nalkas att se de söta små,

ingen må det förtycka:

det är hans största lycka.

 

 

Vadan, varthän?

Några tankar efter julen 2012

Julefriden ligger ännu kvar när vi går över från ett år till nästa. Då har vi kopplat bort vardagens jäkt och har tid att fundera över det förgångna och vi undrar hur det kommer att se ut framöver. Även de existensiella och metafysiska frågorna väcks till liv. Varför går vi här på jorden under några korta människoår? Finns det mål och mening med vårt liv? Vart är mänskligheten och vår jord på väg?

Dessa frågor har vi säkerligen ställt oss ända sedan de första människorna bildade samhällen och sociala gemenskaper. I denna jul- och nyårshelgernas tid får Viktor Rydbergs dikt Tomten stå som exempel på detta. Den publicerades första gången i Ny Illustrerad Tidning år 1881. I dikten flyttas vi tillbaka till ett äldre samhälle där de flesta levde på landsbygden under hårda villkor, beroende av naturens nycker. På vintern var det mörkt både inne och ute med få och svaga ljuskällor. Upplysningens ljus hade heller inte trängt ner så djupt i människorna och många trodde på mystiska väsen som dolde sig i dunklet.

Precis som diktens tomte skall jag också fundera lite kring tillvaron. Vad har hänt? Hur ser det ut nu? Vart bär det hän?

 

 

 

Så har han sett dem, far och son,

ren genom många leder

slumra som barn; men varifrån

kommo de väl hit neder?

Släkte följde på släkte snart,

blomstrade, åldrades, gick --- men vart?

Gåtan, som icke låter

gissa sig, kom så åter!

 

Tomten vandrar till ladans loft:

där har han bo och fäste

högt på skullen i höets doft,

nära vid svalans näste;

nu är väl svalans boning tom,

men till våren med blad och blom

kommer hon nog tillbaka,

följd av sin näpna maka.

 

Då har hon alltid att kvittra om

månget ett färdeminne,

intet likväl om gåtan, som

rör sig i tomtens sinne.

Genom en springa i ladans vägg

lyser månen på gubbens skägg,

strimman på skägget blänker,

tomten grubblar och tänker.

 

Tyst är skogen och nejden all,

livet där ute är fruset,

blott från fjärran av forsens fall

höres helt sakta bruset.

Tomten lyssnar och, halvt i dröm,

tycker sig höra tidens ström,

undrar, varthän den skall fara,

undrar, var källan må vara.

 

Midvinternattens köld är hård,

stjärnorna gnistra och glimma.

Alla sova i enslig gård

gott intill morgontimma.

Månen sänker sin tysta ban,

snön lyser vit på fur och gran,

snön lyser vit på taken.

Endast tomten är vaken.

 

 

 

En personlig julbetraktelse

 

När Tomten publicerades 1881 levde merparten av svenskarna på landsbygden. Landet var fattigt och livsvillkoren mycket hårda. Klyftorna mellan överheten och folket var enorma och rätt till inflytande och ett värdigt liv var förbehållet de besuttna.

 

Motståndet mot bättre arbetsvillkor och allmän rösträtt var stort. Storstrejken 1909 misslyckades för arbetarna. Den slutade efter tre månader med att arbetsgivarna fick igenom sina krav på sänkta löner och att arbetarna måste gå ur facket för att återanställas. Allmänna Valmannaförbundet, som senare bytte namn till bland annat Högerpartiet och idag Moderaterna, lyckades stoppa propositionerna från den liberal/socialdemokratiska regeringen om allmän rösträtt fram till 1918. Först då genomfördes den då högern gav med sig inför hotet om en revolution som i Ryssland.

 

Efter den stora depressionen symboliserad av Wall Streets och Krügers krascher började det som vi kallar Folkhemmet byggas upp. Keynes läror fick stort inflytande, inte bara inom arbetarrörelsen utan även långt in i borgerliga kretsar och allt fler kom i arbete.

 

Efter Andra Världskriget utvecklades landet snabbt. Produktionen växte stadigt, levnadsstandarden ökade och klassklyftorna minskade när alltfler fick bra utbildning och den generella välfärden byggdes ut. Socialdemokratin stod stark och inom borgerligheten dominerade Folkpartiet. Bondeförbundet som bytt namn till Centern regerade i perioder tillsammans med Socialdemokraterna. Högerpartiet höll man en rågång till. Det ansågs inte helt rumsrent eftersom så många anhängare sympatiserat med Hitlertyskland och att det sågs som en motståndare till utvecklingen av den sociala välfärden.

 

Från trettiotalet fram till 1976 hade vi Socialdemokratiska statsministrar. Därefter har det växlat mellan vänster- och högerregeringar. Det har skett en klar högervridning av samhället sedan sjuttiotalet. Demokratin har mer och mer trängts undan av marknadskrafterna. En människa, en röst finns kvar, men har kompletterats med en krona, en röst, vilket ökar segregationen och klyftorna i samhället. De socialdemokratiska regeringsperioderna har till stor del präglats av sanering av statsfinanserna, eftersom man vid varje regeringsskifte fått ta över enorma budgetunderskott.

 

Nu tycks högern ha tagit över helt. Med Folkhemmets retorik genomförs nu på bred front den politik man tidigare pläderat för. Hundratals miljarder förs över från välfärden till skattesänkningar och bidrag till friska människor med god ekonomi. Samhällsviktiga funktioner reas ut på marknaden och människorna reduceras från värdiga medborgare till kunder på en marknad.

 

Opinioner är skiftande och valmanskåren är idag rörligare än någonsin tidigare. Samhället har förändrats så att identifikationen med en viss samhällsklass inte är lika självklar längre. Opinionsbildningen ser helt annorlunda ut nu mot hur den var för trettio år sedan. Sjuttio procent av svenska folket saknar all kontakt med politisk debatt och kan ingenting om vilka krafter i samhället som står bakom partierna och vilken samhälls- och människosyn de står för. De kommersiella krafterna styr på ett helt annat sätt än tidigare och behärskar medierna nästan helt.

 

I grunden är ändå människan en social varelse som strävar efter en god värld för sig själv och den grupp man tillhör. Därför finns det hopp om att inte allt skall raseras nu av det goda samhälle vi byggt upp symboliserat av namn som Branting, Möller, Hansson, Wigforss, Erlander och Palme. Det är för mig ingen tvekan om att en ny generation av goda framåtsträvande människor måste ta över. Det behöver inte nödvändigtvis vara inom samma partistruktur som idag. Människors lika värde, altruism, hälsa, god levnadsstandard, meningsfullt liv, fred och överlevnad är alla begrepp som är bestående och som människor i alla tider och i alla kulturer värderat högt.

 

För min del är det maximalt tjugo år till som jag kan följa utvecklingen. Jag hoppas jag kommer att vara andligen så vital att jag kan hänga med. Det är onekligen spännande att se hur världen förändras.

 

 

Copyright 2015 © Ramnoe

Konsult webdesign Reine Torell